Det finns ett flertal idéer om vad forskarna ska jobba med, och bullerkartor är en. Ett annat uppslag är att låta vädret få inverka på hur och när ett plan skall ska landa och lyfta med syfte att minska bullret.
Redan nu har forskarna tillgång till beräkningsmetoder för detta som kommer från bullerforskning runt vindkraft i relation till meteorologi. Dessa kan nu istället används för att beräkna bullret runt flygplan och för en given vädersituation hitta den bästa flygbanan.
– Det är en massa faktorer som spelar roll för flygbullret. Väder och vind är en av de viktigare parametrarna, men även en rad detaljer i hur ljudet upplevs inverkar på störningen vilket studeras inom det som kallas psykoakustik, säger Mats Åbom, professor i teknisk akustik vid KTH och föreståndare för det nya centret.
Om vi börjar med buller kanske man kan tänka att det inte skiljer så mycket mellan farkoster på land och i luften. Så är inte fallet.
– Många bullerkällor på land skärmas av genom naturliga hinder som träddungar och kullar. Det handlar också om långsamma variationer när bakgrundsbruset tilltar i takt med till exempel att rusningstrafiken ökar. Det är ett konstant brummande. När det kommer till flygplan är läget annorlunda. Först är det tyst, sedan kommer planet och brakar förbi, sedan är det tyst igen. Bullerkällan i form av flygplan varierar dessutom i höjdled, vilket ställer andra krav än markbundet oväsen, säger Mats Åbom.
Arbetet i forskningscentret, som går under namnet Centrum för hållbar luftfart, ska bedrivas tvärvetenskaplig. Det innebär att många olika kompetenser kommer att jobba med de frågeställningar som finns. Förutom experter på ljud och flygsystem kommer till exempel även beteendevetare och medicinare att vara involverade i arbetet.
Forskningscentret finansieras av 50 miljoner kronor fördelat över tio år. Pengarna är ett resultat av ett förlikningsavtal mellan bullerstörda kringboende nära Arlanda (Upplands Väsby) och Trafikverket.
Det är inte bara de boende i till exempel Upplands Väsby som får leva med bullret från en närliggande flygplats. Många större europeiska städer har flygplatser i nära anslutning till bostadsområdet. Två av dem är Heathrow i London och Schiphol i Amsterdam, och även här bedrivs forskningarbete för att komma tillrätta med flygplansbullret. Som till exempel brantare start- och landningsvinklar, en idé som även Mats Åbom är beredd att titta närmare på inom ramen för forskningscentret.
